Den 19 Mars ska vi ut på krogen för första gången på evigheter och det är väldigt blandade känslor från min sida. Jag ska vara ifrån min tös en hel natt kommer jag överleva? Jag kommer att oroa ihjäl mig och säkerligen inte kunna ha kul på hela kvällen utan bara sitta och tänka på min lilla tjej och då känns det otroligt ovärt att gå ut men Johnny fyller år och ger sig inte för ens jag följer med sen tycker även vissa att jag behöver en kvälls avkoppling/kul så jag inte bryter ihop.

Novah kommer nog ha det jätte bra, det är bara jag som kommer oroa mig och vara nojjig, som vanligt. Men fan inte så konstigt, aldrig varit ifrån henne så länge förut och känns bara så jävla fel att lämna bort sitt barn för att göra något för sig själv, det känns egoistiskt som fan men min mor sa åt mig


"hellre att du har barnvakt och går ut och har kul en kväll för din egen skull
än att Novah får en mamma som blir deprimerad och inte orkar ta hand om henne."


Och ja, det har ju rätt i men känns ändå själviskt men känner även att jag behöver detta så alla andra har ju rätt det är bara jag som är alldeles för envis och hatar mig själv som säger detta men det skulle faktiskt vara lite skönt att bara få vara ute och ha kul med vänner och sen sova hela natten + sovmorgon men får så dåligt samvete och känner mig som en hemsk mamma :´(