Det finns verkligen vissa saker jag absolut inte förstår med människor, som när man har ett problem eller ett komplex över något och man sitter och berättar detta för den andre personen, och han/hon sitter hela tiden och säger " jag förstår" . Varför i helvete säger dom så när dom i själva verket inte har en jäkla aning?
Visst man kan förstå att personen som pratar om sitt problem mår dåligt men man kan inte förstå hur dåligt denne mår. Jag irriterar mig så mycket på sådant.
Min morsa är en sådan person som sitter där och lyssnar när jag pratar om det jag hatar mest med mig själv och hur gärna jag vill ha pengar till att rätta till detta fel. och där sitter hon helt oförstånde om mitt lidande och säger "jag förstår att du mår dåligt men du är fin som du är". Det gör mig så fruktansvärt arg , för hon vet inte hur jag lider, hon vet egentligen ingenting. Det jag säger tar hon inte på allvar. Så himla trött på det, och är så förbannat trött på att klaga på allt, och att må totalt pyton.

Jag vet att efter jag fått "denna" sak fixat så kommer allt bli så mycket enklare. Konstigt att en sån liten grej kan få en så stor effekt.  Och jag vill ha den effekten nu, jag vill ha den nyvunna styrkan oich självförtroendet som kommer att komma med. Jag vill så gärna, orkar inte vänta. Smärtan förtär mig från så många olika vinklar och ursprung.

Ge mig detta "under" att få börja mitt nya förbättrade jag, en process jag vet.